Järnmalm har varit en åtråvärd vara ända sedan människan lärde sig utvinna den sega och starka metallen. Med industrialiseringen och nya metoder för framställning blev stål det kanske viktigaste ämnet i vår vardag. Och trots dagens moderna digitaliserade samhälle och andra material som omger oss, är det få verksamheter som skulle fungera om stål inte fanns.
Tänk efter själv; hur många gånger om dagen gör du något som skulle vara detsamma utan stål? Tänk på skeden till frukostfilen, kulspetspennan på jobbet eller skolan, balkarna i huset, för att inte tala om bilen, bussen, tåget, och så vidare.
Ändlig resurs
Järnmalm är inte som vilken vara som helst. Bröd, brädor, jeans och mjölk skulle vi teoretiskt sett kunna producera hur mycket som helst i all evighet utan att det tog slut. Vete, träd och bomull växer upp och nya mjölkkor föds. Så är det inte med järnmalm. Den är liksom olja och naturgas en ändlig naturresurs.
Återvinning av skrot ger ett miljösparande kretslopp, men det täcker inte de ökande behoven i världen. Även om konjunkturen kan svikta emellanåt så består efterfrågan på järnmalm så länge som människor vill tillverka armeringar, cyklar, kylskåp eller tandställningar av stål.
Så även om LKAB inte skulle finnas i framtiden så kommer den rena rika malmen i Malmfälten att vara intressant även för kommande generationer.
Många fördelar
Alla som bor i Malmfälten vet vad ”bolaget” betyder för samhällena. Att Malmfältens rikedomar gynnar även Narvik, Luleå och hela Nordkalotten är nog också de flesta medvetna om.
Däremot kanske man inte tänker på att cirka 60 procent av LKAB:s årliga vinster kommer alla medborgare i Sverige till del, genom utdelning och skatteintäkter till ägaren staten.
Utöver alla dessa vinster finns det en stor fördel av global betydelse i att Malmfältens skatter tas till vara. Magnetitmalmen genererar nämligen stora mängder värme i förädlingsprocessen, vilket innebär att det krävs tillförsel av väsentligt mindre mängder av fossila bränslen som olja och kol jämfört med konkurrenterna som har omagnetisk hematitmalm.
Även hos LKABs kunder innebär magnetitbaserade pellets en stor miljöfördel. Med LKABs ”gröna pellets” i masugnen reduceras utsläppen av koldioxid från gruva till råstål. Alternativen genererar upp till sju gånger högre koldioxidutsläpp. Därför vinner alla på att så mycket som möjligt av världens stål har sitt ursprung i Malmfältens gruvor.