Den svenska minerallagen är tydlig: Ett gruvbolag som påverkar sin omgivning ska betala för skadorna. I verkligheten finns det några frågetecken ändå, som hur långt i förväg man bör betala, och vad som räknas som skador egentligen. LKABs ägare har dessutom synpunkter på hur bolaget hushållar med sina tillgångar.
När Vattenfall byggde nya kraftledningar och ställverk för Kirunas elförsörjning delades ersättningen upp. Vattenfall ville uppgradera elsystemet och stod därför för 40 procent av totalkostnaden medan LKAB stod för 60 procent, så mycket som den befintliga funktionen bedömdes vara värd.
I Malmberget har LKAB köpt eller flyttat hus under många år. När husen har flyttats har LKAB stått för kostnaden. När LKAB köper hus av ägarna följer man marknadspriserna på orten med ett tillägg för bland annat värdet på malmen under huset.
Eftersom samhällsomvandlingarna går så långsamt och berör så många olika sorters objekt kan man inte följa en bestämd mall. Fastighetspriserna och byggkostnaderna varierar från år till år. Därför måste man diskutera och förhandla för varje nytt område och varje hus eller väg eller ledning som berörs.
Det är dyrt att bryta malm i en underjordsgruva. LKAB ser inte något slut på malmkropparna i Kiruna och Malmberget. Däremot kan det en dag bli för dyrt att fortsätta bryta malmen djupare och djupare. En del av brytningskostnaden är också att ersätta påverkan uppe på marken. Därför är det viktigt för LKAB att hitta rimliga och långsiktigt hållbara ekonomiska lösningar på samhällsomvandlingarna, som gör att gruvbrytningen kan fortsätta så länge som möjligt och skapa arbetstillfällen och inkomster på orterna, i regionerna och i hela Sverige.