Varför måste delar av Kiruna och Malmberget flyttas?
Det ligger järnmalm under samhällena! Om man vill fortsätta bryta malmen måste man ta bort allting på marken ovanpå, eftersom gruvbrytningen gör att marken så småningom spricker och sjunker. Järnmalmen i Malmfälten ger stål till världen och jobb och pengar till gruvsamhällena, till Norrbotten och till hela Sverige. Dessutom orsakar den lägre utsläpp av koldioxid än andra sorters järnmalm.
När startar flytten?
I både Kiruna och Malmberget har samhällsomvandlingarna redan startat. I Malmberget började brytningen påverka bebyggelse redan för femtio år sedan och har fortsatt sedan dess. I Kiruna tömdes stadsdelen Ön, som ligger närmast gruvan, redan på 1970-talet, och nu har till exempel kraftledningar och avloppsledningar dragits om på grund av gruvans påverkan.
När är det klart?
Det beror på hur länge gruvorna finns kvar. Eftersom LKAB inte ser var malmen slutar vet ingen hur länge man kan bryta, eller hur stora områden uppe på marken som kommer att påverkas i framtiden.
Vad kommer flytten att kosta?
Det går inte att säga exakt eftersom man inte vet hur lång tid samhällsomvandlingarna kommer att hålla på. Men i både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor.
Vem ska betala?
Den svenska gruv- och minerallagen säger att ett gruvbolag som orsakar skador på omgivningen ska betala för skadorna. Därför kommer LKAB att stå för de största delarna av samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna. Andra kommer också att betala en del själva, eftersom de passar på att bygga nytt eller bygga till när samhällena förändras.
Kommer LKAB att ha råd?
Eftersom samhällsomvandlingarna går långsamt och håller på länge måste inte allt betalas på en gång. Att bryta malm i stora underjordsgruvor är dyrt, så LKAB måste alltid planera långt i förväg för att det ska vara lönsamt att fortsätta. Blir alla kostnader alldeles för höga går det förstås inte att fortsätta gruvbrytningen, men LKAB bedömer att järnmalmen som ligger under Kiruna och Malmberget gör det värt att flytta på bebyggelsen.
Vad händer med människorna som ska flytta?
Om man äger sitt hus kommer LKAB erbjuda att köpa huset. Ibland kan man också bli erbjuden att få huset flyttat eller att få byta sitt hus mot ett nytt, men det kan variera från område till område beroende på exempelvis typ av hus och kostnader för att flytta eller bygga nytt.
Om man bor i hyreslägenhet är det hyresvärden som förhandlar med LKAB.
Vem bestämmer hur det nya samhället ska se ut?
Det är de folkvalda politikerna på kommunen som bestämmer över stadsplanen. Den styr över var det får byggas, hur vägar ska gå och vilken typ av bebyggelse som ska finnas i olika områden. Kommunerna samarbetar med LKAB och andra aktörer, till exempel Banverket, Vattenfall, Vägverket och samebyarna för att komma fram till de bästa lösningarna.
Hur går det med gruvstadsparkerna?
Arbetet med gruvstadsparker pågår med kommunen. Huvudsyftet med gruvstadsparker är att skapa en god boendemiljö för de bostadsområden som ligger närmast gruvan, men eftersom något liknande inte funnits i Sverige finns ingen färdig lagstiftning eller några riktlinjer att följa. Alltså finns många frågetecken att räta ut, till exempel den svåra frågan om hur man gör med dem som inte vill flytta för att ett område ska göras om till park. Det skulle bli ohållbart att erbjuda enskilda hushåll fungerande infrastruktur, som vatten, avlopp och el om alla andra hus i omgivningen skulle vara borta.
Kommer det att bli en helhetslösning för Malmberget?
Om man med helhetslösning menar att LKAB ska erbjuda sig att köpa alla fastigheter i Malmberget, så är svaret att det inte kommer att ske utifrån vad vi idag vet om malmen och med de lagar och direktiv från ägaren som vi idag måste följa.
Om man med helhetslösning menar att LKAB ska hitta så bra lösningar som möjligt för alla i Malmberget, oavsett om de kan bo kvar eller inte, är svaret ja.
Vad händer om det kommer ett skalv som skadar vårt hus? Kommer LKAB att ta ansvar för det?
LKAB är, som alla andra gruvbolag i Sverige, skyldigt att ersätta alla skador som bevisligen har uppstått som en följd av gruvbrytningen. Misstänkta skador på en fastighet ska anmälas till LKAB som låter oberoende besiktare bedöma skadorna. (Kontaktuppgifter finns här: http://www.lkab.com/?openform&id=2E2A)
Hur har LKAB ersatt ägarna till husen på Elevhemsområdet?
På Elevhemsområdet har husägarna de senaste åren blivit ersatta utifrån vad ett likvärdigt hus i Gällivare hade kostat. De som ville få sina hus flyttade har fått byta till nya hus. Inte för att de klagade mer än andra, utan för att de hus LKAB hade lovat att flytta gick sönder. Vid varje tidpunkt försöker LKAB rikta likvärdiga erbjudanden till alla som berörs av vår verksamhet. LKAB fullgör sina plikter enligt minerallagen med råge. Vår absoluta ambition är att vi ska göra rätt för oss och att lösa problemen.
Varför bygger inte LKAB upp ett nytt samhälle när man påverkar det nuvarande?
Det är kommunen som äger planmonopolet och beslutar var nya utvecklingsområden ska växa upp. LKAB är ett företag. Vår uppgift från vår ägare är att bryta malmen i Malmfälten och prestera god avkastning. Vi har inte idag svar på alla frågor, men jobbar intensivt och engagerat tillsammans med kommunen med att hitta de bästa lösningarna för alla parter. Visionsprojektet "Nya Gällivare", som LKAB ser som väldigt viktigt och aktivt stöttar, kommer även att skapa framtida planeringsförutsättningar.
Det stod i en programförklaring från 80-talet, att skivrasbrytning inte var någon bra metod, därför skulle det forskas på nya metoder. Programförklaringen skrevs av kända bergslärare vid Luleå tekniska universitet. Vad blev resultatet, eller varför används fortfarande metoden (skivrasbrytning)?
Under 1980-1985 så hade man en forskningsgruva i g:a Luossavaara-gruvan, där man testade grovhålsbrytning med öppna rum, som vi också använde i Kuj på 80-90-talet.
Under 90-talet så återgick LKAB till skivrasbrytning eftersom det medgav högre planerbarhet under de förutsättningar vi hade i Kuj.
Hur gör LKAB om inte stadsflytten utvecklas snabbare? Att behöva dra ner på produktionen är ju ett alternativ som inte gynnar någon.
LKAB känner och utgår ifrån att det stora arbete vi gör tillsammans med kommunerna handlar om att utveckla våra arbetsplatser och samhällen, och i den positiva andan så kommer vi att lösa de frågeställningar som uppkommer på denna resa. Du har rätt i att en produktionsneddragning inte skulle gynna någon.
Hur aktivt prospekterar man i närområdet efter nya fyndigheter. Är nya fyndigheter i närområdet ett tänkbart/gångbart alternativ till huvudnivå som kommer efter den kommande?
Vi tror att de stora järnmalmsfyndigheterna, som ligger max 500 m under backen, de har vi upptäckt. Vi letar efter kompletterande mindre fyndigheter som kan utgör viktiga bidrag till vårt råvarabehov för pelletstillverkningen långsiktigt.