Cirka 150 personer hade samlats i Folkets hus för att ta del av nuläget och senaste nytt om samhällsomvandlingen. Nedan följer ett referat av vad som presenterades.
LKAB
LKAB:s kommunikationsdirektör Lotta Fogde
inledde gruvbolagets avsnitt med att sammanfatta marknadsläget.
– 60 procent. Så kan man beskriva vår verksamhet just nu vad gäller försäljning och produktion. Våra stora kunder finns i Europa och de producerar så lite som halva sin kapacitet. Tyvärr ser vi inget ljus i tunneln, även om det förekommer små glädjeämnen i Kina, där vi försöker ta oss in på järnmalmsmarknaden.
Lotta Fogde beskrev också det planerade sommarstoppet då nästan alla verksamhet inom LKAB går i viloläge under åtta veckor.
– Svappavaara kommer att producera, leveranser från våra lager fortsätter, liksom bergförstärkningsarbeten och huvudnivåprojekten. Vi kommer också att hålla besöksgruvan öppen.
Trots de dystra tiderna framöver kommer de stora investeringarna att fortgå eftersom de är helt avgörande för framtiden, sa Lotta Fogde och räknade upp ny järnväg för Kiruna, nya huvudnivåer och samhällsomvandlingarna.
Slutligen presenterade hon LKAB:s nya hemsida på Internet med information om samhällsomvandlingarna, www.lkabframtid.com.
Nya mätplintar
Monica Quinteiro är verksamhetschef för teknik gruva och visade var och hur nya mätplintar ska placeras ut för att bevaka markrörelserna som orsakas av gruvan. Idag finns cirka 250 plintar i drift och knappt 40 nya ska placeras ut under 2009.
– Vi kommer att använda en ny teknik där plintarna borras ner, vilket orsakar mindre påverkan på den omgivande marken. Man kan kanske inte säga att våra plintar idag är speciellt vackra, så vi planerar att utforma dem på något trevligare sätt när de nu sätts ut närmare Kirunas centrala delar, sa Monica Quinteiro och visade skisser på plintar inbyggda i annonspelare och försedda med parkbänkar som exempel.
Mark i nordväst
Markundersökningen av området nedanför Luossavaara redovisades därefter, och Monica Quinteiro kunder berätta att varken gråbergshögarna eller den gamla järnvägstunneln under de gamla gruvbyggnaderna innebär något hinder för byggnationer. Det gör däremot den grop som finns i dagbrottets förlängning.
– I gropen bröt man först från markytan som dagbrott och sedan under jord med skivrasbrytning. Men på en nivå lyckades inte skrivrasbrytningen, så där finns hålrum som kan orsaka instabilitet om man bygger ovanpå. Därför avråder vi från byggnader just där, men området kan användas till öppna ytor som park eller liknande.
Sist berättade hon om det undersökningstillstånd som LKAB ansökt om för området mellan Kiirunavaara och Luossavaara. Kiirunavaaramalmens norra del, den så kallade Sjömalmen, undersökningsborras just nu, men når snart gränsen för det gällande tillståndet. För att få reda på om det finns mer malm och hur den ser ut under de bebyggda delarna av staden måste man därför fortsätta borrningarna från undersökningstunneln 800 meter under markytan, och behöver därför ett nytt tillstånd.
Byggstart
Efter dessa besked kom Anders Furbeck, LKAB:s direktör med ansvar för samhällsomvandlingarna, och berättade att undersökningarna stärker företaget i sin övertygelse att nordväst är det lämpligaste alternativet att bygga nya Kiruna på. Därför har man också fattat beslutet att påbörja nybyggnationen i nordväst, väster om gropen, så snart kommunens detaljplanearbete tillåter det.
– Vi är glada att i dessa dystra tider kunna presentera en byggstart som är så viktig för Kiruna!
Ny järnväg
Banverkets projektledare Robert Eriksson började sin presentation med att påminna om vad som skett hittills i arbetet med ny järnväg. Han beskrev processen från förstudie till utredning till tillåtlighet och slutligen järnvägsplan. Sedan blickade han framåt och redogjorde planeringen av bland annat godsbangård, renpassage och bro för Nikkaluoktavägen i söder samt byggstarten i norr som sker till hösten.
Elnätet
Roger Lindmark, informationsansvarig på Vattenfall Eldistribution, berättade om de arbeten som återstår på stadens kraftförsörjning. Vattenfall har dragit miltals med ledning och anlagt två nya ställverk.
– Stationerna vid Råtsi och Luossavaara är av en ny sort och helt unika i sitt slag. Vi tar emot besökare från hela världen som är intresserade av hur de är konstruerade.
Härnäst kommer man att göra mindre restarbeten vid de nybyggda anläggningarna, dra om en del ledningar och bygga ett nytt ställverk på berget Kiirunavaara.
Kiruna kommun
Kirunas ena kommunalråd Kenneth Stålnacke sammanfattade de tidigare presentationerna genom att säga att det minsann händer oerhört mycket i stadsomvandlingen.
Själv kunde han presentera kommunen planer på ett nytt äldrboende, som ska byggas på Lombolo.
– Anledningen till att vi valt Lombolo är dels en tidsfråga, vi får fler och fler äldre och kan inte vänta med ett bygge. På Lombolo kan vi sätta igång direkt. Vi tror också att bostadsområdet kommer att finnas kvar länge, och det här blir en stor arbetsplats. Dessutom bor det många äldre i området.
Kommunen tänker också satsa i det befintliga centrum, men LKAB:S goda minne, sa Kenneth Stålnacke.
– Centrum kan finnas kvar 20-25 år. Med en satsning i Gallerian lockar vi hit en stor handelskedja och tror att den drar fler aktörer till sig. Det kommer att gynna hela centrumhandeln.
E10 en motor
Kommunens projektledare för stadsomvandlingen, Christer Vinsa, visade den skiss från 2008 som tagits fram för en centrumetablering i nordväst.
– Den var just en skiss, och med nya förutsättningar får vi ändra den. Planeringen för ett bostadsområde vid Petsamo får nu flyttas några hundra meter västerut, till andra sidan av gropen.
Christer Vinsa förklarade vikten av att den nya E10:an byggs.
– En väg föder intresse och byggande, E10 är motorn i stadsomvandlingen och nödvändig för att kunna locka investerare. Därför har vi ställt som krav att den ska vara i drift senast år 2015.
Tufft ekonomiskt läge
Kommunalrådet Lars Törnman gick igenom de närmaste framtidsutsikterna för den kommunala ekonomin och visade prognoser på sjunkande skatter och statsbidrag.
– Kommunen har en årlig budget på cirka 1,2 miljarder och vi tvingas ta bort 10 procent av det. Vi ska tillsammans skapa den sunda kommunen och jag tror trots allt på framtiden.
Allmänhetens frågor
Efter aktörernas presentationer hölls en frågestund och kvällens moderator Lina Näsström, informatör på Kiruna kommun, fördelade ordet.
Den första frågan löd:
– När delas staden, och vad ska de två städerna heta!?
Monica Quinteiro från LKAB tog fram en bild över staden och svarade:
– Nu bygger vi huvudnivån 1365, och när huvudnivån efter den är utbruten tror vi att deformationerna kan vara uppe vid Matojärvi. Samtidigt har vi minerlatillgångar norr om staden som vi inte vet så mycket om ännu, till exempel Lappmalmen som kan vara en förlängning av Rektorn och Haukivaara som ligger intill Luossavaara. Det är djupa fyndigheter och tar mycket lång tid att undersökningsborra.
Kenneth Stålnacke, Kiruna kommun, fyllde i:
– Vi måste våga göra saker utifrån den kunskap vi har idag. När staden väl ”delas” så är den ju borta och flyttad till en ny plats.
Gunnar Selberg, centern, ställde nästa fråga:
– Jag skulle vilja se en tydligare prognos, man har aldrig visat Sjömalmens prognos.
Göran Olovsson, LKAB:s verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Kiruna, svarade genom att visa den kartbild där Sjömalmen ingår.
– Den här bilden är från 2006, och som du ser ingår Sjömalmen här. Den är ju inte en egen malmkropp utan den stora malmkroppens norra del. De prognoser vi visar utgår från vad vi vet idag, och när undersökningsborrningarna är klara ska vi redovisa det resultatet.
Nästa fråga kom från Ragnhild Svonni, Samelistan:
– Har man börjat tvivla om placeringen av sameparlamentet?
Christer Vinsa från kommunen svarade:
– Det finns en överenskommelse mellan kommunen, LKAB och sametinget. Just nu pågår en dialog om vad de nya förutsättningarna kommer att innebära.
Kenneth Stålnacke:
– Vi fick ett löfte från förra regeringen om att bygga. Då valdes kvarteret Sågarbetaren, men det har LKAB avrått ifrån. Den nya regeringen har inte satt ned foten i frågan.
Fråga från åhörare:
– Vad är motiveringen till det nordvästra alternativet?
Göran Olovsson, LKAB, svarade:
– Vi vill inte bygga på malmen så man måste flytta staden en gång till. Vi har inga indikationer på malm västerut, men vi vet att vi har malm österut.
Fråga:
– Varför har man inte detaljplanelagt platsen för sameparlamentet?
Kenneth Stålnacke:
– Vi väntar på besked från regeringen och satsar inte en massa pengar i onödan på detaljplanearbetet.
Fråga:
– Hur går det till när man gör mätningar på mätplintarna?
Monica Quinteiro, LKAB:
– Man sätter en GPS-mottagare på mätdubben högst upp på plinten och får den exakta positionen. Sedan jämför man med den första mätningen och ser om plinten har rört sig och hur mycket.
Fråga:
– Vad är skotermatteprincipen som nämndes?
Lars Törnman:
– Den innebär att området som liggerr närmast gruvan hela tiden flyttas längst bort.
Kenneth Stålnacke:
– Man håller ihop staden så att den inte blir delad.
Fråga:
– Det finns ju diskussioner om att flytta sameparlamentet till en annan stad?
Kenneth Stålnacke:
– Det finns kanske sådana åsikter, men vi fortsätter arbeta efter beslutet att det ska ligga i Kiruna. Det är något bra både för det samiska folket och för staden.