Varför måste delar av Kiruna och Malmberget flyttas?
Det ligger järnmalm under samhällena! Om man vill fortsätta bryta malmen måste man ta bort allting på marken ovanpå, eftersom gruvbrytningen gör att marken så småningom spricker och sjunker. Järnmalmen i Malmfälten ger stål till världen och jobb och pengar till gruvsamhällena, till Norrbotten och till hela Sverige. Dessutom orsakar den lägre utsläpp av koldioxid än andra sorters järnmalm.
När startar flytten?
I både Kiruna och Malmberget har samhällsomvandlingarna redan startat. I Malmberget började brytningen påverka bebyggelse redan för femtio år sedan och har fortsatt sedan dess. I Kiruna tömdes stadsdelen Ön, som ligger närmast gruvan, redan på 1970-talet, och nu har till exempel kraftledningar och avloppsledningar dragits om på grund av gruvans påverkan.
När är det klart?
Det beror på hur länge gruvorna finns kvar. Eftersom LKAB inte ser var malmen slutar vet ingen hur länge man kan bryta, eller hur stora områden uppe på marken som kommer att påverkas i framtiden.
Vad kommer flytten att kosta?
Det går inte att säga exakt eftersom man inte vet hur lång tid samhällsomvandlingarna kommer att hålla på. Men i både Kiruna och Malmberget rör det sig om flera miljarder kronor.
Vem ska betala?
Den svenska gruv- och minerallagen säger att ett gruvbolag som orsakar skador på omgivningen ska betala för skadorna. Därför kommer LKAB att stå för de största delarna av samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna. Andra kommer också att betala en del själva, eftersom de passar på att bygga nytt eller bygga till när samhällena förändras.
Kommer LKAB att ha råd?
Eftersom samhällsomvandlingarna går långsamt och håller på länge måste inte allt betalas på en gång. Att bryta malm i stora underjordsgruvor är dyrt, så LKAB måste alltid planera långt i förväg för att det ska vara lönsamt att fortsätta. Blir alla kostnader alldeles för höga går det förstås inte att fortsätta gruvbrytningen, men LKAB bedömer att järnmalmen som ligger under Kiruna och Malmberget gör det värt att flytta på bebyggelsen.
Vad händer med människorna som ska flytta?
Om man äger sitt hus kommer LKAB erbjuda att köpa huset. Ibland kan man också bli erbjuden att få huset flyttat eller att få byta sitt hus mot ett nytt, men det kan variera från område till område beroende på exempelvis typ av hus och kostnader för att flytta eller bygga nytt.
Om man bor i hyreslägenhet är det hyresvärden som förhandlar med LKAB.
Vem bestämmer hur det nya samhället ska se ut?
Det är de folkvalda politikerna på kommunen som bestämmer över stadsplanen. Den styr över var det får byggas, hur vägar ska gå och vilken typ av bebyggelse som ska finnas i olika områden. Kommunerna samarbetar med LKAB och andra aktörer, till exempel Banverket, Vattenfall, Vägverket och samebyarna för att komma fram till de bästa lösningarna.
Varför tycker LKAB att nordväst är ett bra alternativ för Nya Kiruna?
Ur LKAB:s synpunkt är det viktigaste kravet på en ny stadsetablering: bygg inte på malmen! Kiruna kommun har klargjort att man utöver detta krav också vill att hela staden ska hänga ihop så långt det är möjligt under stadsomvandlingsprocessen, och det utesluter alternativet att bygga på en helt ny plats längre bort. När man sammanför dessa två krav ser man på kartan att det bara finns en tänkbar etablering, nämligen i nordväst.
Hur går det med Gruvstadsparken?
Arbetet med gruvstadsparker pågår med kommunen. Huvudsyftet med gruvstadsparker är att skapa en god boendemiljö för de bostadsområden som ligger närmast gruvan, men eftersom något liknande inte funnits i Sverige finns ingen färdig lagstiftning eller några riktlinjer att följa. Kiruna kommun arbetar med en detaljplaneändring för den första delen av Gruvstadsparken, och tillsammans håller vi på att planera hur parken skall utformas..
Varför vill LKAB inte att man bygger på kvarteret Sågarbetaren?
Området ligger inom det framtida deformationsområdet, eftersom Kiirunavaaramalmen sträcker sig in under staden. Tomten kommer att påverkas av deformationer i slutet av den huvudnivå som vi nu bygger på 1365-metersnivån. Det innebär att om cirka 25-30 år skulle eventuella nya byggnader vara tvungna att rivas, med tillhörande kostnader för LKAB
Varför vill LKAB inte att man bygger vid Matojärvi eller Petsamo?
Det kommer med stor sannolikhet att dröja länge innan deformationerna från Kiirunavaarabrytningen når Matojärvi eller Petsamo. Däremot finns malmfyndigheter norr om områdena. De tidigare dagbrottsgruvorna Rektorn och Haukivaara samt den störra fyndigheten Lappmalmen kan innehålla brytvärda mängder och måste undersökas noggrannare. Om brytning skulle ske av dessa fyndigheter hamnar Matojärvi och Petsamo eventuellt i framtida deformationszoner eller som nära grannar till gruvverksamheten.
Varför vill inte LKAB att man bygger norrut?
Om man skulle låta staden växa norrut från den nuvarande placeringen skulle man komma att bygga ovanpå fyndigheter som i framtiden kan bli nya gruvor, till exempel Lappmalmen som är en stor fyndighet norr om Sandstensberget som LKAB undersöker närmare.
Varför bygga i nordväst, dammar det inte mycket där?
Mätningar visar att nordväst inte är mer drabbat av damning än nuvarande centrum. Det damm som kommer från LKAB:s industriområde i Kiruna uppkommer huvudsakligen vid upplag, krossanläggningar, vägar och anläggningen där tåg med tillsatsmedel lossas. Krossanläggningarna är den största källan till damning, och på grund av den senaste tidens marknadsläge har mängderna material som hanterats varit ovanligt stora. LKAB vill minska damningen så långt det är möjligt, trots att det saknas riktvärden och trots att damningen inte är hälsofarlig. Därför har ett projekt startats som ska se över dammkällorna på industriområdet och föreslå åtgärder på kort och lång sikt. Redan nu finns beslut om att testa bevattning vid krossningsanläggningar och förbättra sopningen av transportvägar. Projektet ska utreda om det på längre sikt kan ske inkapsling av de största dammkällorna samt om vindströmmar kan stoppas eller ledas om genom att bygga vallar och plantera ny växtlighet.
Det stod i en programförklaring från 80-talet, att skivrasbrytning inte var någon bra metod, därför skulle det forskas på nya metoder. Programförklaringen skrevs av kända bergslärare vid Luleå tekniska universitet. Vad blev resultatet, eller varför används fortfarande metoden (skivrasbrytning)?
Under 1980-1985 så hade man en forskningsgruva i g:a Luossavaara-gruvan, där man testade grovhålsbrytning med öppna rum, som vi också använde i Kuj på 80-90-talet.
Under 90-talet så återgick LKAB till skivrasbrytning eftersom det medgav högre planerbarhet under de förutsättningar vi hade i Kuj.
Hur gör LKAB om inte stadsflytten utvecklas snabbare? Att behöva dra ner på produktionen är ju ett alternativ som inte gynnar någon.
LKAB känner och utgår ifrån att det stora arbete vi gör tillsammans med kommunerna handlar om att utveckla våra arbetsplatser och samhällen, och i den positiva andan så kommer vi att lösa de frågeställningar som uppkommer på denna resa. Du har rätt i att en produktionsneddragning inte skulle gynna någon.
Hur aktivt prospekterar man i närområdet efter nya fyndigheter. Är nya fyndigheter i närområdet ett tänkbart/gångbart alternativ till huvudnivå som kommer efter den kommande?
Vi tror att de stora järnmalmsfyndigheterna, som ligger max 500 m under backen, de har vi upptäckt. Vi letar efter kompletterande mindre fyndigheter som kan utgör viktiga bidrag till vårt råvarabehov för pelletstillverkningen långsiktigt.